Vila
”Helvetes jävla skit!” Jag hade just fått tredje punkan på mindre än 24 timmar. Jag sökte skydd från regnet under en gångbro utmed floden Schelde strax utanför Gent, Belgien. Jag var blöt in på bara skinnet och även om det inte var så kallt var mina fingrar stela. Att byta cykelslangen var en ansträngande uppgift.
Jag hade varit ute och cyklat och vandrat i nästan tre månader och nu var jag på väg norrut. Natten till gårdagen hade jag sovit i mitt tält bredvid en flygplats utanför Paris. Det regnade hela natten och när jag packade ner tältet var det blött. Det fortsatte att regna när jag cyklade iväg. Efter att ha cyklat några timmar fick jag två punkteringar med bara några minuters mellanrum. Då bestämde jag mig för att cykla hela vägen till Gent – en sträcka på nästan 300 kilometer – utan att sova den kommande natten.
Äntligen vila!
Jag visste att det skulle bli tufft och när jag passerade gränsen mellan Frankrike och Belgien efter midnatt var jag obeskrivligt trött. Även om landskapet var ganska flackt (speciellt i jämförelse med Centralmassivet, som jag passerade ett par månader tidigare) var jag både fysiskt och mentalt trött. Och ändå, min erfarenhet kopplat till alla uthållighetsutmaningar är att trötthet och energi kommer och går. Efter att den sista punkteringen var lagad kände jag mig stark och full av kraft och cyklade den sista korta sträckan in till centrala Gent.
När jag kom fram till min destination, blev jag behandlad som en kung av mitt värdpar Marcus och Carol (som jag känner från EuroLife). De driver ett hus för workshops och möten i Gents centrum – Aanaajaanaa. Jag kröp ner i ett varmt badkar, fick en kopp hett te och ett par av mina favoritkakor: holländska (eller i det här fallet, belgiska) maltvåfflor! Efter ett långt skönt bad åt vi tillsammans och sen kröp jag ner i en nybäddad säng. Väl i säng tog det inte lång tid innan jag sov som en stock. Det var den första natten jag tillbringade inomhus på mer än en vecka och jag njöt av att bara kunna vila och sova utan att skynda iväg någonstans.
Vila är mer än sömn
Behovet av vila är ett av våra basala överlevnadsbehov. Detta blir väldigt tydligt när det handlar om sömn. Bara vi är vakna några timmar mer än vanligt börjar vår kropp att signalera att vi behöver vila på väldigt tydliga sätt. Vi nickar till och har svårt att hålla ögonen öppna. Vi blir dåsiga och ofokuserade. För mig handlar dock behovet av vila om så mycket mer än sömn. När livet snurrar i ett rasande tempo kan det ibland vara härligt att engagera sig i olika projekt och få mycket gjort. Men om det pågår för länge märker jag att det sliter. Saker jag vanligtvis har lätt för, blir plötsligt svårt. Jag tappar kognitiv förmåga och blir förvirrad, jag gör misstag och glömmer saker.
Vila behöver inte vara liktydigt med fysisk stillhet. Tvärtom kan jag uppleva vila, även om strategin är att vara väldigt fysiskt aktiv .Om jag varit väldigt fysiskt stilla medan min hjärna gått på högvarv, kan vila innefatta att gå ut på en promenad eller springa i skogen.
När jag gjort något en längre tid, oavsett vad det är, tror jag behovet av vila tillgodoses när jag gör något annorlunda. Det kan vara att minska mina sinnesintryck eller att bli mindre fysiskt aktiv.
Kontraproduktiva strategier
Ibland när jag behöver vila, ägnar jag mig åt distraherande eller repetitiva beteenden. Det kan vara aktiviteter som att spela datorspel eller titta på YouTube-klipp. I vissa fall kan detta tillfredsställa behovet av vila. Men i de flesta fall tror jag att det bara handlar om att stänga av. Om beteendet handlar om en annan sorts aktivitet än den jag ägnat mig åt, tror jag att jag får en viss form av vila även av andefattiga beteenden. Ändå tror jag inte att jag får den nödvändiga återhämtningen på samma sätt som genom en mer medveten form av kvalitetsvila.
Min definition
När jag nu tänker på behovet av vila är min egen definition ungefär så här: ”Ett tillstånd där jag väljer att minska olika typer av fysiska och mentala stimuli och låter mitt sinne och min kropp gå ner i varv.” Beroende på vad jag har gjort innan kan vila ta sig många olika uttryck, varav att ligga ner i min säng bara är en form.
Vilka strategier använder du för att tillgodose behovet av vila?
Dela dina strategier i kommentaren nedan eller, om du är en premium-prenumerant på ”The Needs’ Year”, på onlineplattformen.
Detta blogginlägg publicerades ursprungligen på Empathic Way Europe’s hemsida med rubriken: Rest – The Needs’ Year (Week 3).
En gång i veckan pratar jag med en NVC-tränare om behov. Anmäl dig till nyhetsbrevet så får du en länk till nästa Zoom-möte. Om du ta del av inspelade samtal kan du bli en premium-prenumerant. Läs mer här. Zoom-samtalet om behovet av vila hade jag med Shona Cameron.
