I onsdags var jag på en heldagsutbildning med Bo Hejlskov om lågaffektivt bemötande. Utbildningen riktade sig till personal inom vård, omsorg och skola och handlade om att möta och samarbeta med människor som har problemskapande beteende. Frågan är då vad som kännetecknar ett problemskapande beteende? Hejlskovs enkla svar är att det är när någon tycker att det är ett problem. Han skojade också om (fast inte bara skoj) att ha kurs för brukare/klienter/patienter som upplever beteendeproblem hos sin personal.
Filosofin bakom lågaffektivt bemötande kan beskrivas med två principer och en människosyn:
1. Ansvarsprincipen
När något går fel kan vi inte skylla ifrån oss. Tar vi ansvar för situationen har vi möjlighet att påverka.
2. Kontrollprincipen
Tar vi ifrån människor deras självkontroll, tar vi ifrån dem möjligheten att påverka sin situation. Om människor ska kunna göra det vi förväntar oss behöver de ha självkontroll.
3. Människor som kan uppföra sig, gör det
Om vi tror att människor kan uppföra sig om de vill får vi lätt upp bedömningar och tar till konsekvenser (straff) om de inte gör som vi förväntar oss. Vi lägger då gärna över ansvaret på andra eller försöker kontrollera personen på bekostnad av dennes självkontroll.
Hejlskov berättade historien om dottern som krossat en fönsterruta i skolan och läraren ringde hemmet och berättade om det. Hejlskov kontrade med ”Varför ringer du mig? Jag ringer inte till skolan om dottern har sönder något hemma.” Denna historia illustrerar ansvarsprincipen. Det är vi som jobbar med personen som är ansvariga. Skyller vi ifrån oss gör vi oss själva maktlösa.
Hejlskov delade också med sig av lite statistik.
Han sa att vi sedan år 1781 (och jag vet tyvärr inte vad som hände det året) vet att konsekvenser (som många av oss tycker låter bättre än straff) ökar beteenden vi inte vill se med 150 procent. Ett exempel är bilstölder: De som stjäl en bil och som får ett fängelsestraff har 85 procent återfallsrisk, medan de som får en villkorlig dom har 35 procent återfallsrisk.
I verksamheter inom vård och omsorg som har nolltolerans mot våld ökar våldet. Dessutom har de som blir sjukskrivna inom dessa verksamheter fyra gånger så lång sjukskrivning.
Han jämförde också olika uppfostringsstilar och hur barnens beteende yttrar sig:
Straffbaserad uppfostran: Barnen blir fientligt inställda mot föräldrarna, får vredesutbrott och är ointresserade av skolan.
Uppfostran baserat på beröm: Barnen får låg självkänsla, självskadeproblem och har en betygsfokuserad skolgång.
Autonom uppfostran: Barnen får god självkänsla, en integrerad affektsrepertoar och har en intressebaserad skolgång.
Hejlskov är en underhållande föreläsare. Jag gillar hans sätt att framföra sitt budskap, med både humor och allvar. Han har också höga förväntningar på människor som jobbar med andra människor, att vi tar ansvar och gör vårt jobb. Om du någon gång får chansen att delta i en föreläsning eller utbildning med Bo Hejlskov är min starka rekommendation: Gör det!
Tips! En psykolog som Hejlskov har hämtat en del inspiration ifrån är Ross Greene. Här kan du läsa ett blogginlägg om en tidigare utbildning med Ross Greene som jag deltog i.
Ett till tips! På Youtube kan du se en mängd videoklipp med Bo Hejlskov.
Ännu ett tips! På URplay kan du se en föreläsning i två delar med Bo Hejlskov. Del 1 och del 2.
