Varje sommar sedan några år tillbaka deltar jag på “the European Nonviolent Communication Summer Festival” som i år gick av stapeln i Danmark (hur jag tog mig dit och därifrån kan du snart läsa i ett annat blogginlägg). Deltagarna på festivalen har möjlighet att erbjuda workshops oavsett deras kunskap i Nonviolent Communication (NVC). Det är ett fantastiskt sätt att dela med sig av sin kunskap och att experimentera med nya idéer. Jag brukar erbjuda ett gäng olika slags workshops och så även detta år.
Ett nytt koncept jag kom på med inspiration från NVC (särskilt tack till Robert Gonzales för inspiration till steg 5) var att erbjuda workshopen “Tre former av empati”. Empati är förmågan att vara med någon annan och låta denna person få dela sina känslor – smärtsamma eller glädjefyllda – medan vi lyssnar med öppen uppmärksamhet. Empati kan ta sig många olika uttryck: det kan ske i tystnad, i ord, i handling, ja bara fantasin sätter gränserna. Med min workshop ville jag göra deltagarna uppmärksamma på hur de kan använda olika former av empati för att vara närvarande med och stödja en annan person.
De tre formerna av empati jag bad deltagarna att öva på var:
– Empati med ord
– Empati med kroppsspråk och ansiktsuttryck
– Empati med närvaro
Empati med ord: I NVC reflekterar vi ofta vad vi hör någon annan säga med hjälp av ord. Ett vanligt sätt är att gissa vilka känslor och behov som är aktiverade hos den vi lyssnar på. På så sätt upplever ofta den som blir lyssnad på att vi förstår dennes situation och känsloläge.
Empati med kroppsspråk och ansiktsuttryck: Ett annat sätt att visa empati är att vi visar med vår kropp och vårt minspel att vi är med den andra. Detta sker ofta spontant och automatiskt utan att vi är medvetna om det: vi nickar och vi ler, vi har ett öppet och ett inbjudande kroppsspråk. Vi kan också göra det på ett medvetet sätt för att visa att vi är med den vi lyssnar på.
Empati med närvaro: Närvaro är såklart involverad i bägge föregående formerna av empati. Den här speciella formen av empati utför vi utan ord, kroppsspråk eller ansiktsuttryck. Vi är närvarande med den vi lyssnar på med vår fulla uppmärksamhet. Det är ett sätt för den som blir lyssnad på att helt “äga” sin process utan intryck utifrån.
Övningen börjar med att deltagarna delar in sig två och två. Deltagare 1 är den som delar med sig och deltagare 2 är den som bemöter och lyssnar. Övningen består av sex steg:
- Deltagare 1 väljer ett ämne som hen är passionerade över, men som inte är så sårbart att dela med sig av. Uppgiften för deltagare 2 är att visa så stort ointresse som möjligt.
- Deltagare 1 fortsätter att dela samma ämne. Den här gången ska deltagare 2 bemöta på ett eller flera sätt som inte är empati, till exempel genom att:
– Ge råd
– Undervisa
– Trösta
– Berätta en egen historia
– Sympatisera
– Fråga ut
– Förklara
– Tillrättavisa - Deltagare 1 väljer ett nytt ämne, något som hen vill bli hörd i med empati. Deltagare 2 lyssnar med empati genom att återge vad hen hör med ord, till exempel “Det verkar som att du känner dig ledsen och att du behöver gemenskap?”
- Deltagare 1 fortsätter med samma (eller ett nytt) ämne. Deltagare 2 visar med kroppsspråk och ansiktsuttryck att hen lyssnar med empati.
- Deltagare 1 fortsätter med samma (eller ett nytt) ämne. Deltagare 2 är med deltagare 1 genom sin närvaro utan att vare sig använda ord, kroppsspråk eller ansiktsuttryck.
- Deltagare 1 fortsätter med samma (eller ett nytt) ämne. Deltagare 2 väljer medvetet att lyssna med empati utifrån ett eller flera av empatiformerna ovan (steg 3, 4 eller 5).
Utifrån den tid vi hade till förfogande fick deltagarna två minuter var under steg 1 och 2. Under steg 3-6 fick de fyra minuter var. Tiderna går givetvis att variera, men jag föreslår att mest tid läggs på steg 3-6.
I utvärderingen efter workshopen var både jag och deltagarna mycket nöjda. Flera av deltagarna hade sina favoriter både av att ge och ta emot empati. De flesta kände sig också lite obekväma med ett av sätten, både när de tog emot och gav empati. Det mest utmanande var steg 5, att ge empati med sin närvaro. Men det var också flera som gillade detta steg, både att ge och att ta emot. Jag tyckte om att utforska hur vi kan ge empati på olika sätt och att vi också aktivt kan be någon som lyssnar på oss att göra det utifrån ett av förhållningssätten ovan. Det här är en övning som jag kommer fortsätta att använda och utforska. Dela gärna med dig av dina erfarenheter om du använder den här övningen själv.
