För ett par veckor sedan såg jag en dokumentär om hur det var att växa upp som barn i Christiania, den danska fristaden i Köpenhamn. Ett av de vuxna barnen sa att det var en lekplats för vuxna, som inte alltid var så bra för barn att växa upp i. Flera av de vuxna barnen vittnade om vuxna som höga eller fulla försummade sina barn, om övergrepp och våld.
För en vecka sedan var det boksläpp för fotoboken “Vårt 80-tal – Politisk kamp och punk i Stockholm 1985-1989”. En bok där jag bidragit med foton och text om min tid som husockupant. Det här var också en tid där vi levde utanför normerna och försökte skapa ett alternativ till den “normala” – eller snarare vanliga – sättet att leva. Som punkare hade vi ofta ett förakt mot ”Svenssons” – det vanliga livet.
Jag har tänkt på det här under många år, särskilt intensivt de senaste veckorna. Hur ska vi leva våra liv? Måste vi välja mellan att leva ett ansvarsfullt vuxet liv, med ordnade rutiner, ett fast jobb och en förutsägbar vardag som inte avviker alltför mycket från normen i motsats till ett utsvävande liv där vi följer varje infall, är spontana och tar dagen som den kommer? Jag påminns om scenen i Trainspotting där huvudpersonen uttråkad av det vanliga livet och de vanliga människorna sitter håglöst tomt stirrande framför sig.
Jag tror att de flesta av oss – om inte alla – är mer eller mindre marinerade i en soppa av maktlöshet. Vi växer upp med uttalade begränsningar och straffas, hånas och förlöjligas om vi försöker göra något annorlunda, något som avviker från normen Vi låter oss begränsas, först av vår omgivning och sedan när vi faktiskt kan fatta självständiga beslut begränsar vi oss själva. Vi säljer oss billigt och nöjer oss med ett liv där vi gör vad som förväntas av oss eller vad vi tror att andra förväntar sig av oss.
Väljer vi istället att leva ett alternativt liv utanför normen styrs vi ofta av vår subkulturs normer. Det kan se fritt och utmanande ut, men det alternativa livet sätter andra gränser och kan till slut upplevas lika ofritt som det vanliga livet.
Så hur kan vi leva ett äventyrligt, meningsfullt och fantastiskt liv? Hur kan vi leva våra drömmar. Hur kan vi leva ett tillräckligt ordnat och förutsägbart liv som tillåter oss att växa, vara kreativa och utforska det okända? Hur kan vi leva ett passionerat och ändå ansvarsfullt liv?
