Idag inledde jag en 30-poängskurs i psykologi: Psykologi I vid Högskolan i Kristianstad. En distanskurs på halvfart över två terminer. Om det är kul och jag klarar tempot med hänsyn till mina andra åtagandet i livet fortsätter jag med psykologistudier även nästa läsår.
Jag har pluggat lite grann förut, men alltid lär jag mig något nytt. Jag hade till exempel ingen koll på att vetenskapen delar upp forskning i två områden: grundforskning och tillämpad forskning. Grundforskning kan sägas baseras på nyfikenhet; att kartlägga och förklara vad än forskarna är nyfikna på. Min tolkning är att forskarna konstruerar något och undersöker utfallet. Tillämpad forskning handlar mer om att lösa specifika praktiska problem. Min tolkning av detta är att forskarna här studerar redan givna företeelser. För att illustrera dessa två metoder vill jag beskriva två klassiska vetenskapliga studier.
Den första studien är ett exempel på grundforskning och genomfördes vid ett sommarläger för 11-åriga pojkar i Robber’s Cave, Oklahoma i USA. Pojkarna delades upp i två grupper ”Eagels” och ”Rattlers”. De bodde i olika stugor men utförde alla aktiviteter tillsammans. Pojkarna fick genomföra olika tävlingar gentemot varandra och snart uppstod fientlighet mellan grupperna. Forskarna tänkte att om pojkarna gjorde trevliga aktiviteter tillsammans – som att se på film – skulle fientligheten mellan grupperna minska. Förvånansvärt nog förstärktes bara konflikten av dessa aktiviteter. Det som visade sig minska fientligheten var när forskarna införde uppgifter som krävde samarbete mellan grupperna för att lyckas och nya vänskapsband mellan grupperna skapades.
Den andra studien är ett exempel på tillämpad forskning och kallades för ”the jigsaw program” (puzzelprogrammet). Det var ett försök att skapa samarbete mellan elever när segregerade skolor i USA öppnades upp för elever med olika bakgrund. Elever med olika etnisk härkomst delades in i grupper för att lösa uppgifter tillsammans. Varje elev fick bara en del av det som gruppen skulle lära sig. För att lyckas med uppgiften behövde eleverna lära varandra. Denna teknik och andra samarbetsskapande inlärningsprogram har blivit utvärderade efter försök i hundratals olika klassrum. Resultatet är uppmuntrande: eleverna gillar varandra mer, fördomar minskar, självkänslan ökar och skolresultaten förbättras.
Jag verkligen älskar när vetenskapliga studier visar hur vi kan handskas med samhällsproblem och utmaningar vi ställs inför. Jag skulle verkligen gilla att politiker och andra med inflytande mer tog till sig av forskningsresultat och inför sådant vi vet har effekt på en bred skala.
