Igår genomförde jag den första nätverksträffen för NVC:are. Tanken är att skapa ett kontinuerligt forum där människor i Stockholmsområdet kan mötas, odla sina kontakter, träna på att bemöta varandra med empati och ärlighet och dela glädjeämnen och besvikelser.
Under denna första träff var vi åtta personer och tillsammans utforskade vi vad vi ville ha nätverksträffarna till. Några av de tydligaste saker som utkristalliserades var tendenserna att deltagarna vill gå från att få stöd till att bidra; att gå från att använda NVC som en huvudsaklig inre process till att använda NVC i kommunikation med andra och ta NVC från ett personligt plan till att använda det i ett större sammanhang för att förändra hur människor kommunicerar och agerar med varandra.
Vi hann också med att beskriva hur vi skulle vilja att våra liv ser ut om tio år om vi fick drömma helt fritt (vilket vi ju får). Sedan skrev vi ned tre tydliga mål som vi skulle vilja uppnå inom ett år som ett steg mot våra drömmar. Och om vi ska nå vårt mål om ett år, vilket ”baby step” kan vi göra idag? Detta steg ska vara något vi inte gör automatiskt men ändå så litet att det inte är för ansträngande så att vi lätt struntar i det.
Slutligen kopplade vi ihop våra drömmar och mål med nätverksträffarna. Vi ställde oss frågan vad för slags stöd vi skulle vilja ha under träffarna för att lättare nå vårt mål. En annan fråga var vad vi skulle kunna bidra med till de andra deltagarna som samtidigt skulle kunna vara ett stöd för oss själva att nå vårt mål.
Både deltagarna och jag (som en av deltagarna) var mycket nöjda och alla planerar att på något sätt delta i kommande nätverksträffar. Nästa inträffar nu på onsdag 13 september och datumen till alla nätverksträffar hittar du här.
(Och jag genomförde alla mina tre baby steps inom en kvart efter att sista deltagaren lämnat lokalen.)
